Ukrainas ekonomi är djupt beroende av externt stöd

När Ryssland anföll Ukraina 2022 var de mänskliga och ekonomiska kostnaderna höga. Under krigets första år krympte ekonomin med nästan en tredjedel och statsbudgeten hamnade i obalans.  

Under 2022 och 2023 mottog Ukraina cirka 65 miljarder USD i finansiering, varav merparten har gått till att finansiera försvarsutgifter. Totalt har allierade som EU och USA utlovat cirka 128 miljarder euro i finansiellt stöd.  

Men viljan att stödja Ukraina finansiellt har minskat på senare tid, då ett stödpaket på 61 miljarder USD strandsattes i den amerikanska kongressen och ett EU-stödpaket på 50 miljarder USD inte godkändes på grund av ett veto från Ungern.   

Ur ett ukrainskt perspektiv är detta mycket oroande vid en tidpunkt då utgifterna har ökat betydligt, medan statens intäkter inte alls har hållit jämna steg. IMF uppskattar att Ukraina kommer att behöva 114 miljarder US-dollar i utländskt bistånd fram till 2027. 

Två scenarier  

För att bedöma hur Ukrainas finansieringsbehov kan komma att utvecklas de kommande åren är det relevant att titta på IMF:s basscenario och nedsidescenario. I grundscenariot antas att kriget mellan Ryssland och Ukraina tar slut i slutet av 2024. I det negativa scenariot antas att kriget blir längre och mer intensivt, och att fientligheterna tar slut i slutet av 2025.   

I det negativa scenariot är de ekonomiska skadorna större, migranternas återvändande långsammare och finanserna försvagade jämfört med grundscenariot. Detta innebär också att den förväntade återhämtningen av BNP är långsammare i det negativa scenariot.    

I grundscenariot kommer BNP att återgå till förkrigsnivåerna i början av 2030-talet, medan det i det negativa scenariot kommer att ske först i slutet av 2030-talet.  

Tabell 1 visar hur IMF förväntar sig att de viktigaste ekonomiska indikatorerna kommer att utvecklas i de olika scenarierna. 

De största fordringsägarna, dvs. G7-länderna tillsammans med flera mindre västländer, har redan samlats i en grupp och lovat Ukraina att de ska hjälpa till att göra Ukrainas skuld hållbar igen när situationen har stabiliserats, eller senast i slutet av IMF:s stödprogram 2027. Gruppen av fordringsägare har också gett finansieringsgarantier och avbrutit återbetalningen av lån.  

Externt stöd är oumbärligt  

Oavsett hur kriget fortskrider står det klart att internationellt stöd förblir oumbärligt för Ukraina. Enligt IMF:s basscenario har den ukrainska regeringen ett finansieringsgap på 114 miljarder USD mellan 2023 och 2027. 

Fram till 2024 kommer Ukraina att behöva 37 miljarder USD i externt stöd. År 2025 förväntas stödet uppgå till 21 miljarder USD, men därefter sjunker det betydligt.  

I det negativa scenariot kan finansieringsgapet växa till 140 miljarder USD. Behovet av externt stöd i detta scenario förblir högt fram till 2026. I det negativa scenariot antar IMF att ytterligare finansiering kommer att ordnas, vilket är i linje med de försäkringar som kreditgivargruppen har gett.   

I ett scenario där Ukraina blir avskuret från externt stöd kan de makroekonomiska balanserna snabbt hamna utom kontroll. Detta skulle till exempel kunna tvinga Ukraina att täcka budgetunderskott med monetär finansiering, vilket skulle sätta press på hryvnian (lokala valutan) och öka inflationen. På sikt kan det också leda till att Ukraina inte kan betala sina utlandsskulder.  

Dessutom skulle en kraftigt minskad subvention också påverka Ukrainas militära kapacitet negativt. Därför är den växande motviljan bland västliga partner att utfästa finansiellt stöd till Ukraina desto mer oroande för Ukraina. En Trump-seger i det amerikanska valet 2024 kan innebära att USA:s stöd till Ukraina upphör helt och hållet, vilket skulle lägga en ännu större börda på EU.