Framtiden innebär stora svängningar i de globala livsmedelspriserna

Extremt väder, blockaden av ukrainska hamnar och en kärninflation som har visat sig vara svår att tämja är bara tre av ett växande antal faktorer som orsakar en aldrig tidigare skådad volatilitet i livsmedelspriserna.  Prisvolatilitet leder till ökad kreditrisk, särskilt på utomeuropeiska marknader och på producentnivå.      

Livsmedelsproducenterna är för närvarande pressade. De står inför stora investeringar i klimatsäkring och grön teknik och ökande likviditetsbegränsningar på grund av inflationstrycket. Till detta kommer höga räntor, stigande arbetskraftskostnader och stora fluktuationer i råvarupriserna.      

 Allt detta dämpar investeringarna i ökad kapacitet och i delar av branschen ser vi en minskning av kapaciteten. Enligt Atradius Danmarks branschexpert inom livsmedel och jordbruk, John Vinther, kommer detta att återspeglas i framtida livsmedelspriser.     

 "Om livsmedelsproducenterna inte har råd att göra de nödvändiga investeringarna kan vi se fram emot en framtid med betydligt lägre utbud, och det kan få allvarliga konsekvenser för framtida livsmedelspriser runt om i världen."     

 I den här artikeln tittar vi närmare på de faktorer som får livsmedelspriserna att fluktuera och avslutar med vad detta innebär för din förlustrisk.     

Klimatet     

Efter en sommar med extrem hetta, torka och skogsbränder på norra halvklotet står det klart för de flesta att klimatförändringarna har en betydande negativ effekt på skördarna för 2023 och sannolikt kommer att förbli en utmaning i takt med att de globala temperaturerna stiger. Paradoxalt nog är dock försäljningspriserna för jordbrukare för närvarande låga på grund av ett stort globalt utbud under 2022 och välfyllda lager.   

Det är dock inte bara jordbruket som upplever fluktuerande avkastning på grund av klimatet. Många meteorologer förväntar sig en ovanligt kraftig El Ninõ-effekt på grund av höga havstemperaturer.   

Till exempel åtföljs en stark El Ninõ ofta av betydligt lägre fångstnivåer, vilket leder till betydande prisökningar på fiskmjöl och fiskolja. Detta kan i sin tur utmana livsmedelsproducenterna när det gäller foderkostnaderna på kort sikt.     

Politiken     

Förutom mer extrema väderförhållanden ser vi också en geopolitiskt instabil världsmarknad, där krig och handelskrig också kan få priserna att explodera, enligt John Vinther.     

 "Vi ser ett ökat fokus på lokal produktion, frekventa förändringar i tullar etc. vilket ökar risken för kreditförluster. Kort sagt blir livsmedelspriserna mer oförutsägbara i takt med att världen blir mer oförutsägbar. Samtidigt används livsmedel alltmer politiskt, vilket vi ser med veteexporten från Ukraina."     

 Utöver det geopolitiska spelet måste livsmedelsproducenterna i allt högre grad hantera klimatskatter och strängare krav på utsläpp av allt från CO2 till kväve. Detta kräver ofta investeringar, som många producenter har svårt att finansiera i det rådande ekonomiska klimatet. 

Den ekonomiska utvecklingen     

Kärninflation, räntehöjningar och prispress påverkar också efterfrågan. I Danmark har pressen på konsumenternas köpkraft minskat till följd av fallande energipriser och den senaste tidens löneökningar. I framför allt Tyskland och Storbritannien fortsätter dock de ökade levnadskostnaderna att sätta ett relativt högt tryck på konsumenternas köpkraft.     

Livsmedelsproducenterna upplever betydande ökningar av de finansiella kostnaderna och stigande arbetskraftskostnader. Samtidigt ser vi nu en svag ökning av de viktade råvarupriserna, och det är värt att notera att inte alla råvarupriser har sjunkit avsevärt sedan de toppade 2022. Enligt John Vinther finns det också en betydande prispress från detaljhandelskedjorna riktad mot producenterna.    

"Jag tror inte att vi ska förvänta oss fallande detaljhandelspriser generellt, i alla fall inte om livsmedelsproduktionen ska vara lönsam. Vi befinner oss just nu i en situation där produktionskostnaderna för en lång rad livsmedelsprodukter skjuter i höjden samtidigt som intjäningen i detaljhandeln är starkt ifrågasatt."    

Men ingenstans är effekten av den ekonomiska pressen tydligare än på utlandsmarknaderna, särskilt i utvecklingsländerna, där många upplever att det har blivit svårare att sälja varor och att de varor som säljs är de absolut billigaste. 

Kina, som tidigare har varit en lovande exportmarknad, importerar betydligt mindre än tidigare, och det faktum att Kina under de senaste åren har investerat kraftigt i att öka sin egen produktion av till exempel kött och mjölk förvärrar bara situationen. I kombination med landets minskande köpkraft räknar John Vinther med att den kinesiska efterfrågan på importerade livsmedel kommer att fortsätta att försvagas.  

Ökad osäkerhet leder till fler konkurser    

Klimat, geopolitik och en nedpressad ekonomi bidrar alla till att göra utbudet svårare att förutse och kommer sannolikt att skapa större prisfluktuationer och ökad vinstpress för livsmedelsproducenter i allmänhet.  

Vi ser för närvarande ett ökande antal konkurser på de europeiska marknaderna och tyvärr ser vi också ett ökat kostnadstryck för livsmedelsproducenterna, både vad gäller finansiering och arbetskraftskostnader, försvagat kapacitetsutnyttjande. Samtidigt finns det ett historiskt tryck från detaljhandeln och i slutändan konsumenterna.     

 "Vissa producenttyper klarar sig riktigt bra, men deras förmögenhet kan förändras snabbare än de har varit vana vid, och generellt sett kommer fler att få det svårare att få ekonomin att gå ihop", säger John Vinther.   

 Just på grund av den ökade volatiliteten kommer livsmedelsproducenterna att behöva tänka om när det gäller sin affärsmodell i framtiden för att säkerställa att de kan öka och minska produktionen för enskilda kundsegment. Det finns ju sällan kundsegment som alltid är de mest attraktiva att rikta in sig på, och på en föränderlig marknad är det viktigt att vara flexibel.   

 Vi ser för närvarande en betydande ökning av rapporter om sena betalningar och förluster, inte minst på tillväxtmarknaderna, där stigande livsmedelspriser, begränsat rörelsekapital och begränsad tillgång till likviditet i kombination med försvagad köpkraft har lett till en betydande ökning av förlusterna.  Enligt John Vinther är volatilitet återigen ett nyckelord.